• Home
  • Istoria
    • in English
    • Internasional
    • Tetun
  • Investigasaun
  • Podcast
  • Publisidade
  • Avizu
  • Livestreaming
  • Contact
Thursday, September 28, 2023
-18 °c
  • Login
RMTL
Advertisement
  • Home
  • Istoria
    • in English
    • Internasional
    • Tetun
  • Investigasaun
  • Podcast
  • Publisidade
  • Avizu
  • LivestreamingLive
  • Contact
No Result
View All Result
  • Home
  • Istoria
    • in English
    • Internasional
    • Tetun
  • Investigasaun
  • Podcast
  • Publisidade
  • Avizu
  • LivestreamingLive
  • Contact
No Result
View All Result
RMTL
No Result
View All Result
Home Istoria

Konsultasaun: Estratèjia Servisu Edukasional Iha Tempu Emerjènsia

Redi Mídia Timor-Leste by Redi Mídia Timor-Leste
January 31, 2023
in Istoria, Tetun
0
Konsultasaun: Estratèjia Servisu Edukasional Iha Tempu Emerjènsia
63
SHARES
79
VIEWS
Share on FacebookShare on TwitterShare on WAShare on Linkedin

Reportajen :Meke Magno Nazaria

Ministru Edukasaun Juventude no Desportu  Dr. Armindo Maia. Foto: Dirisia G.P Barros.

Ministeriu edukasaun juventude no Desportu hamutuk ho  Diretòr Jeral Administrasaun  Jestaun no Finansass  (DGAGF) ,Unicef no Plan internasional realiza kolokiu  ida, Objetivu husi Kolokiu ne’e atu diskuti rezultadu husi konsultasaun  no rekomendasaun ba iha estratèjia servisu edukasional iha tempu emerjènsia , atividade refere realiza iha Salaun Suai Room, Timor – Plaza Dili. (30/01/2023)

Ministeriu Edukasaun Juventude no Desportu  liu husi Diresaun Nasional Asaun Sosiàl no Asuntu  Sanitarìu  (DNASEAS )  servisu hamutuk ho Unicef -projetu GPE  no PLAN internasional halo konsultasaun ho parte  relevante  sira inklui autoridade  lokal no eskola, hodi rona esperiènsia no mòs sira nia hanoin  relasiona ho servisu edukasional durante tempu emerjènsia , Objetivu husi konsultasaun  refere  atu hamosu estratèjia  nesesàriu  sira atu oinsa bele halo servisu edukasional ho di’ak liu tan iha tempu emerjènsia.

Ministru  Edukasaun  Juventude no Desportu Dr. Armindo Maia  informa ba jornalista sira katak kolokiu ohin loron  kona-ba validasaun -Obsaun Polìtika ba Jestaun Dezastre naturais  ne’èbe relasiona ho edukasaun.

Tuir Ministru Edukasaun Juventude no Desportu  Dr. Armindo Maia  hateten ”  Eventu ohin abertura ba kolokiu  ba validasaun opsaun politìka kona-ba jestaun dezastre naturais ne’èbe relasiona ba edukasaun, kolokiu ida ne’e importante tanba hanesan ita hotu hotu hatene katak Timor-Leste,  tinan tinan sempre afetadus husi dezastre naturais, dala barak ita nia orsamentu ne’e ita  prontu, ita tau hanesan buat ne’e situasaun normal , ita la preve katak dezastre naturais ne’e  bele akontese kualker momentu, hanesan ita hotu hatene iha  tinan rihun rua – rua nulu resin rua (2022) fulan Abril  ita hetan dezastre naturais ne’èbe sedu tebes ,  ho nia impaktu, diskrisaun serka de mais de rihun atus hat dolar Amerikanu ($400.000) , Ministeriu edukasaun mòs momentu ne’e hetan eskola lubuk ida ne’èbe afeitadu, e foin dadauk ne’e iha fulan janeiru nia laran ita hatene katak dezastre naturais ne’èbe anin boot, udan , eskola hamutuk rua nulu (20 ) resin ne’èbe ita presiza atende, situasaun  akontese katak iha janeiru  ita nia orsamentu seidauk iha, ezekusaun seidauk la’o, ita  buat ida laiha, presiza husu ba ita nia parseiru sira ,UNICEF ho PLAN para bele ajuda , entaun ho kolokiu ida hanesan ne’e, importante tebes  atu defini ita nia politìka, iha mesmu tempu mòs antisipa, mòs iha ita nia orsamentu.” Tenik Ministru.

 Iha tinan 2023 ministeriu edukasaun  prepara ona Orsamentu  sosa material  no hadi’a eskola sira ne’ebe hetan estragus husi dezastre naturais .

“ Ne’e material sira ne’e,) ita husu apoiu husi ita nia parseiru UNICEF ho PLAN,  orsamentu kona-ba oinsa mak  halo lavantamentu ba buat sira ne’e hotu , maìbe ba tinan rihun rua- rua nulu resin tolu (2023) ita koloka ona orsamentu para atu sosa material.

Pratikamente ita iha lista hotu ona ,  ninia impaktu saida saida mak iha ne’eba ,ita mòs prepara ona material, ha’u hanoin balun balun komesa  drop ona , ita haree tok, serake bele atende hotu ka lae, tanba iha eskola ida ne’èbe rai halai , entaun eskola tenke muda fatin seluk, ne’e  iha Lospalos entaun ida ne’e presiza eskola foun,  agora bele emerjènsia maibè presiza eskola foun ” Dehan Minìstru.

Reprezentante UNICEF Sr. Bilal Durrani. Foto: Dirisia G.P Barros.

Aleinde ne’e Reprezentante UNICEF Sr. Bilal Durrani  hateten Timor-Leste  Fasil tebes kona dezastre naturais tanba ne’e ministeriu Edukasaun juventude no desportu halo preparasaun di’ak  para bele  responde ba situasaun emerjènsia nian iha futuru.

Reprezentante UNICEF Sr. Bilal Durrani  hateten.“ Hanesan ita hotu hatene katak Timor-Leste fasil tebes atu tama ba esperensia dezastre naturais, hanesan mudansa klimatìku, inundasaun no seluk tan, entaun importante tebes, halo preparasaun di’ak atu eskola sira bele preparadu bele responde ba ida ne’e.

Ita hotu hatene katak eskola sira barak mak foin lalais ne’e hetan estraga tanba dezastre naturais,entaun ne’e duni importante tebes atu oinsa para eskola sira bele preparadu,  bele responde situasaun iha futuru, entaun husi ohin ne’e, iha opsaun hirak ne’èbe mak sei halo iha validasaun ne’e , nune’e ministeriu edukasaun juventude no desportu bele  prontu liu tan para atu bele  responde ba iha futuru, situasaun emerjènsia nian.

Bilal mòs informa kona-ba Dadus husi eskola ne’ebe hetan inundasaun ne’e variedade ou la hanesan.

Bilal hatutan “ UNICEF fornese ekipa  esensial tekniku ne’èbe mak ami ohin iha peritus ne’èbe  suporta elobara ida ne’e, maibè  intermus de dadus kona-ba  estragus ne’e , dadus ne’e variedade  tanba wainhira iha inundasaun ,anin boot no estragus sira ne’èbe mak iha entaun ho dadus ida ne’e variedade,  la hanesan  entaun la bele foti.

Hanesan foin lalais UNICEF fò apoiu suporta materìal no suplai ba eskola sira ne’èbe foin lalais hetan estragus ,entaun husi tempu ba tempu katak materìal sira ne’e hodi suporta ba eskola sira mais la’os ba eskola  hotu , maibè ba eskola sira ne’èbe mak hetan estragus  foin lalais inundasaun, ida ne’èbe ho katagoria hetan estragus maka’as tebes , hanesan ita boot sira akompania, foin lalais  ministeriu inagura ensinu baziku noventa Quatru (94)  entaun liga ho ida ne’e hanesan ita hare karik ministeriu edukasaun nia perioridade ba tinan ida ne’e hare katak  voka ba iha imfrestura  foin dadauk halo inagurasaun loron hirak liu ba iha Kelikai  eskola ensinu baziku noventa quatru.“

Unicef  fò apoiu ba ministeriu  edukasaun  hodi preparadu  solusaun ne’èbe sustentabel hodi responde ba dezastre naturais  ne’èbe akontese iha futuru.

Bilal Durrani Haktuir ”  Ba UNICEF importante tebes ita iha solusaun ida ne’èbe mak sustentabel entaun husi UNICEF hamutuk ho ministeriu edukasaun oinsa bele preparadu atu nune’e bele responde ba dezastre naturais ne’èbe akontese iha futuru, hanesan liga ba atividade loron ohin nian ne’e, validasaun kolokiu ohin nian ne’e  , ita boot sira haree parseiru sira  no mòs partisipante sira,  ida ne’èbe  mak sei haree kona-ba opsaun sira. Ita sei haree hamutuk,  atu nune’e ministeriu  edukasaun hamutuk ho UNICEF nia apoiu bele kontinua responde ho solusaun ida ne’èbe mak sustentabel, Opsaun dahuluk mak atu  ajuda ministeriu dezenvolve estratèjia atu oinsa bele responde ba dezastre naturais .”

Diretòra Plan internasional Fatima Estrela Soares. Foto: Dirisia G.P Barros.

Entertantu Diretòra Plan internasional Fatima Estrela Soares hateten sira iha area importante haree kona-ba redasaun risku dezastre naturais.

Diretòra Plan internasional Fatima Estrela Soares  katak.” Ami nia estratèjia nasaun nian ne’èbe mak tinan lima (5) , ami nia area importante ida mak haree kona-ba redasaun risku dezastre no mòs adaptasaun mudansa klimàtika entaun Plan internasional ho UNICEF  mak hanesan Colid ba iha  edukasaun claster , no responde ba iha   emerjènsia,   liu husi kolokiu ida ohin ne’e oinsa ita atu haforsa liu tan ita nia polìtika atu bele di’ak liu wainhira ita reseponde ba iha emerjènsia maibè atu hateten dehan Plan internasional iha ekipa ne’èbe mak ami bolu dehan Go Team ne’e iha kolker tempu, wainhira emerjènsia ne’e mosu ami komunika malu no ekipa ne’e prontu iha kedas tempu ne’èba atu bele foti asaun liga ho ministeriu , ho ami nia kapasidade tekniku no finansial ne’èbe mak ami iha hodi suporta  Governu ba responde ida ne’e.“

Kada tinan Plan internasional iha alokasaun rekursu , fundus ba responde emerjènsia nian.

Fatima haklean ” Ami kada tinan ami iha alokasaun rekursu  ne’èbe mak naton,  fundus ne’èbe mak ami tau iha responde ba emerjènsia  ,aleinde ne’e ami mòs haree loos edukasaun  , hanesan ohin katak mais entegradu  ,aleinde ami responde kona-ba eskola sira ne’èbe iha ,ami mòs haree ba integrasaun igualdade jeneru no mòs kolokasaun, entau kolokasaun orsamentu ne’èbe  mak iha. Ami koloka ida jeral ne’e ami iha rihun tolu nulu (30.000) ne’èbe mak ita aloka kada tinan,  hodi preven ba ida ne’e maibè ami mòs iha  ready stok, hanesan stok ne’ebe mak prontu liu,  liu liu  ba edukasaun,  ne’e iha eskul in the  box, ne’e materìal sira  ne’èbe mak hanesan kadernu, lapijera , ne’e pakote ida ami tau ona iha ami nia fatin, kuandu emerjènsia ita tenke asigura katak labarik sira tenke kontinua aprende nafatin , ami iha stok ne’èbe mak prontu hodi suporta ministeriu, aleinde ida ne’e ami hein mòs husi ministeriu hanesan agora dadaun  ami simu proposta saida mak ami tenke halo bazeia ba saida mak eskola presiza.“

Diretòra Fatima hatutan Plan Internasional  seidauk iha edifisu iha munisipiu seluk ,maibè sira nafatin responde ba akontesementu dezastre naturais iha munispiu seluk liu husi ministeriu,  no sira mòs la haree de’it ba responde emerjènsia maibè sira halo prevensaun hodi prevene labarik no komunidade sira.

Diretòra afirma ” Ida ne’e depende ba iha ministeriu maibè atu hateten Plan internasional  kolker dezastre ne’èbe akontese iha Aileu,Ainaru ida ne’èbe mak  iha ami nia area fokus ami tenke iha ne’èba , iha munisipiu seluk ami depende ba ministeriu , servisu hamutuk ministeriu  tanba ami nia edifisu iha munisipiu seluk laiha, agora dadaun iha Aileu – Ainaru mak ami iha,  maibè husi munispiu seluk ami responde liu husi ministeriu.

Atu hateten dehan Planu internasional  la’os haree de’it ba iha responde emerjènsia, prevensaun  importante liu tanba ita  prevene , nia kustu menus liu duke ita  responde,  entaun oinsa atu haforsa ejelensìa labarik sira nian, ezemplu hanesan udan boot,karik rai  nakadoko, labarik sira hatene oinsa atu salva an, karik ita boot sira haree foin dadaun iha semana hirak liu ba  anin boot,labarik idak idak halai sai husi eskola, ne’e risku boot liu ,entaun ami nia knaar ida mak halo eduka fò hasae labarik sira nia konsiensia kona-ba anin boot,udan boot,profesòr sira tenke halo saida , labarik sira tenke halo saida.

Aleinde ida ne’e  iha nivel komunidade ami haforsa  kapasidade komunidade oinsa atu bele uza rekursu lokal atu bele mitigasaun ne’èbe mak sustentabel  foti asaun ba adapta mudansa klimàtika ne’èbe mak sustentabel. “

Plan Internasional iha mekanismu koordenasaun  ne’èbe integradu atu responde  ho efetivu.

“Ohin ministru hateten ona katak responde ne’e mak tenke integradu , ita labele la’o idak idak nia, entaun pratika  ne’èbe mak ami iha, di’ak mak ita kada organizasaun idak idak  labele la’o ninian, tanba bele iha duplikasaun, bele iha  duplikasaun ba fatin , ba ema, importante mak iha mekanismu koordenasaun  ne’èbe integradu atu responde  ho efisìensia no evektif.

Ita atu haree polìtika no estratèjia ba oin  Plan ho Unicef ho Ministeriu sei diskuti liu tan, kuandu ida ne’e nia draft ne’e hetan aprovasaun ,ita sei hare kona-ba planu detailu saida  ba oin ” Diretòra Hakotu.

Share25Tweet16SendShare4
Previous Post

A Peace Vision Conference is held to Achieve Spreading a Culture of Peace through cooperation

Next Post

1st National Peace Convention Held to Promote Unity

Redi Mídia Timor-Leste

Redi Mídia Timor-Leste

Next Post
1st National Peace Convention Held to Promote Unity

1st National Peace Convention Held to Promote Unity

Discussion about this post

Popular

  • VOICES: COVID-19 Fo Impaktu Ba Ekonomia Povu Timor – Leste. Governu Fahe Aihan Produtu Lokal Liu Husi Programa Sesta Bazika Hodi Responde.

    VOICES: COVID-19 Fo Impaktu Ba Ekonomia Povu Timor – Leste. Governu Fahe Aihan Produtu Lokal Liu Husi Programa Sesta Bazika Hodi Responde.

    1200 shares
    Share 0 Tweet 0
  • Sigaru Iha Kimika 700 Fo Impaktu Ba Fuan

    1 shares
    Share 0 Tweet 0
  • Hakbi’it Ekonomia Feto no Familia iha Agrikultura.

    1 shares
    Share 0 Tweet 0
  • Ministeriu Saude apela no husu asaun preventiva atu hapara kazu moras dengue iha Timor-Leste.

    1 shares
    Share 0 Tweet 0
  • Lansamentu Relatóriu  Preliminarìu Sensus 2022. Selebrasaun ba Mundu ho Populasaun Biliaun 8

    1 shares
    Share 0 Tweet 0

Browse by Category

  • Avizu
  • in English
  • Internasional
  • Investigasaun
  • Istoria
  • Podcast
  • Tetun

Recent News

GLRAS : Realiza Workshop Konsultasaun Nasionàl ba Planu Estràtejiku Tinan Lima Setòr Saùde

GLRAS : Realiza Workshop Konsultasaun Nasionàl ba Planu Estràtejiku Tinan Lima Setòr Saùde

September 27, 2023
UN LDC5: Timor – Leste Has Not Yet Met the Graduation Criteria

UN LDC5: Timor – Leste Seidauk Priense Kriteria Graduasaun

June 16, 2023
  • About
  • Advertise
  • Privacy & Policy
  • Contact

© 2022 RMTL. Copy Rights Reserved. Hosted by Kalohan.NET

No Result
View All Result
  • Home
  • Istoria
    • in English
    • Internasional
    • Tetun
  • Investigasaun
  • Podcast
  • Publisidade
  • Avizu
  • Livestreaming
  • Contact

© 2022 RMTL. Copy Rights Reserved. Hosted by Kalohan.NET

Welcome Back!

Login to your account below

Forgotten Password?

Retrieve your password

Please enter your username or email address to reset your password.

Log In
error: Content is protected !!