• Home
  • Istoria
    • in English
    • Internasional
    • Tetun
  • Investigasaun
  • Podcast
  • Publisidade
  • Avizu
  • Livestreaming
  • Contact
Monday, October 2, 2023
-18 °c
  • Login
RMTL
Advertisement
  • Home
  • Istoria
    • in English
    • Internasional
    • Tetun
  • Investigasaun
  • Podcast
  • Publisidade
  • Avizu
  • LivestreamingLive
  • Contact
No Result
View All Result
  • Home
  • Istoria
    • in English
    • Internasional
    • Tetun
  • Investigasaun
  • Podcast
  • Publisidade
  • Avizu
  • LivestreamingLive
  • Contact
No Result
View All Result
RMTL
No Result
View All Result
Home Istoria

Hametin Partisipasaun Feto Iha Elisaun No Hakbi’it Lideransa Feto Iha Politika

Redi Mídia Timor-Leste by Redi Mídia Timor-Leste
October 2, 2021
in Istoria, Podcast
0
Hametin Partisipasaun Feto Iha Elisaun No Hakbi’it Lideransa Feto  Iha Politika

sesaun foto hamutuk husi organizasaun feto sosiedade sivil no feto iha politika.

58
SHARES
73
VIEWS
Share on FacebookShare on TwitterShare on WAShare on Linkedin

Reportajen: Gustavo Belo Soares

Organizasaun Sosiedade sivil Caucus halao workshop ho tema “Hametin Partisipasaun feto Iha eleisaun no Hakbi’it Lideransa no Parisipasaun Feto Iha Politika” partesipantes iha workshop ne’e mai husi Feto iha Politika, Lideransa sosiedade sivil xave dezenvolvemnetu sira, Lideransa komunitariu ka xefe-Suku, Instituisaun Siguransa, grupu Joventude, Media, reprezentantes husi GMPTL, SEII  no mos membru governu husi ministeriu relevante. Total partesipantes iha workshop ne’e hamutuk ema ne’en nolu (60).

Iha workshop ne’e foka liu bá kapasitasaun feto sira-nian mentalidade, partisipasaun iha elisaun no husu apoiu media sira-servisu hamutuk atu sensivel ba igualdade Jéneru.

 Eventu refere halao durante loron rua nia laran,  loron dauluk fahe grupu diskusaun tuir issue no kada   tematiku hitu (7) hanesan; Hasae kapasidade no formasaun ba feto sira, Reforsa partisipasaun feto no mane iha partidu politikus sira, Infrastrutura no Lojistiku  ne’ebe asesivel ba ema hotu, Siguransa ne’ebe inkluzifu ba kandidatu no votantes feto sira, Media no Komunikasaun, Orsamentu sensivel ba Jeneru ba feto iha vida politika  no Pratika kultura ne’ebe sensivel ba jeneru no inkluzaun.

Iha loron daruak kontinua halao diskusaun ba tematiku hirak ne’ebe temi iha leten no mos fahe grupu tuir kada tematiku hodi halao revizaun.  Atividade refere halao iha Delta Nova  Segunda-feira ( 27/09/2021).

Sra. Maria José da Fonseca Monteiro de Jesus, nu’udar Sekretaria Estadu ba ilIgualdade no Inkluzaun (SEII) hateten. “Agora dadaun ekipa ida ne’e halo servisu maka’as no iha esperensia lubuk ida ona. Iha elisaun dala barak ona,  iha tinan lima (5) mai kotuk ho kampainha sen pursentu (100%)  ohin ita halo abertura ba workshop iha nivel nasional ida ne’ebé ita loke ona dalan bá preparativu seluk ne’ebé atu iha, alende nivel nasional, nivel munisipiu sira no mós iha RAEOA hodi hakat ba hasoru elisaun la’os de’it eleisaun prezidensial maibé legislativa parlamentar ninian no mós bá iha eleisaun suku ne’ebé atu akontese no dezentralizasaun bá iha elisaun munisipal ne’ebé akontese.

Preparativu iha workshop ida ne’e, parseiru sira hamutuk, hotu-hotu sei fahe hanoin husi reprezentante lideransa komunitaria sira, ho sira-nia esperensia sira ne’ebe iha, desde tinan lima (5) ona,  entaun sira sei hanoin husi sosiedade sivil ho organizasaun oin-oin sei tau hanoin hamotuk, preparativu ne’e sei di’ak liutan, ita sei hetan sussesu barak, Ita hatene katak feto barak iha potensialidade bá kargu ida ne’e,  klaru que ita-nia sistema patriarkal ne’ebé sei sai obstaklu bo’ot,  entaun sei hasoru dezafiu barak maibé hau fiar ho servisu hamutuk ita apoiu ho ita-bo’ot sira hosi media ita sei bele hetan susesu maka’as.

Iha ekipa nia laran maluk sira hosi sosiedade sivil, governu, parlamentu reprezentante husi Grupo das Mulheres Parlamentares de Timor-Leste (GMPTL), mai-be  ekipa ida ne’e mesak mós nia servisu sei la iha rezultadu diak se maluk média la fo apoiu, tam-bá ne’e ami presiza  ita-bo’ot sira-nia apoiu, durante periodu eleitoral. Ita-bo’ot sira-nia kobertura ne’e labele bá mane de’it, mai-be  tenki bá feto. Ita-bo’ot sira halo kobertura ida ne’e, sensivel igualidade jéneru, sensivel ba maluk defisensia, bá maluk sira komunidade, ita hotu tenki servisu hamutuk halo kobertura ne’ebé ita-bo’ot sira tetu ho didiak, iha sensibilidade hau fiar katak ita sei hamosu figura diak barak ne’ebé bele bá kompete tinan-oin.

Ekipa prontu apoiu maluk sira ne’ebé atu kandidata-an ekipa hakarak servisu assosiasaun feto potensial, iha munisipiu sira ho REOA, no ekipa servisu hamutuk grupu trabailhu  Jéneru oin-oin no halo identifikasaun bá feto potensialidade iha ida-idak nia munisipiu no reziaun no  qoutasaun  feto partisipa iha kargu polítika pursentu tolu nolu resin walu (38%) iha parlamentu nasional, iha 2016 ne’e ita iha pursentu Hat nolu (40%), iha governu pursentu sanolu resin ne’en (16%), agora iha administrasaun públika pursentu tolu nolu (30%), ita koko atu barak liu tan”.

Iha parte seluk Diretora CAUCUS dehan bá feto maluk sira labele ansi atu hari uma kain sedu.

Diretora CAUCUS Sra. Teresinha Maria Noronha Cardoso, expresa, “ita hotu akompainha ho prosesu dezenvolvimentu demokrasia iha Timor-Leste, sistema ne’ebé nakloke, ita haré bá partisipasaun feto komesa ativu, ita mós haré iha progresu lubuk ida tiha ona, alende ita haré aspektu polítika no mós aspektu sira seluk ne’e feto-nia envolvimentu maka’as.

Ita haré balansu entre feto ho mane seidauk pursentu lima nolu (50%) maibé ita presiza  dalan ida, atu hakbi’it feto-nia kapasidade lideransa atu nune’e feto sira komesa brani kandidata sira-nia-an no feto sira komesa envolve sira-nia-an iha kompetisaun ne’ebé mak loke, kargu dezafia bá feto ho mane hotu sira komesa hola parte ona iha ne’ebá katak progresu sira ne’e iha oituan.

Atu nune’e ita hakarak maneja nafatin katak, feto maluk sira labele hanoin ansi atu hari uma kain tam-bá ne’e impede sira-nia hanoin ne’ebé mak matenek, sira iha no kontrubui bá dezenvolvimentu bá nasaun. Hau fiar ita iha planu dezenvolvimentu 2030 ita hotu-hotu iha tarjetu ida,  hau fiar katak sei la atinzi sen pursentu (100%) dehan balansu ona feto ho mane”.

Iha  fatin hanesan Sra. Bela Gailhos feto sosiedade sivil  ida ne’ebé independente tebes  hakarak prepara-an ba Prezidente da Repúblika no sai feto ida ne’ebé kualidade.

Sra. Bela Gailhos, katak. “Ohin loron importante lo’os bá feto independente atu haré hikas fila fali inkuadramentus estrateziku ne’ebé iha, atu asegura partisipasaun feto iha polítika, iha lideransa tambá ita hotu hatene  katak sosiedade ezizi partisipasaun feto nian ne’ebé masimu maibé ita mós lakohi atu iha de’it feto, ita hakarak feto ho kualidade ne’ebé atu sai servidor bá nasaun ida ne’e tenki iha kualidade ne’ebé matenek no hatene.

Meus sira ne’ebé iha, obstaklu sei iha,  nu’udar barreira bá feto atu hakat bá oin atu bele halo mudansa atu nune’e mais enkoraza ema feto sira lider foin-sae sira ita labele haré kontinua de’it feto veterana, feto materestu, bu’at hotu-hotu ita kontinua liga bá passadu, ita tenki hamrik-an iha prezensa ne’ebé mais, afirma atu envolve ema hotu sei haré nia difesente ka nia zenétika ou nia feto foin-sa’e, tenki fo fatin ida ne’ebé que mais inkluzivumente bá ema hotu, no atu haré obstakulu sira ne’ebé durante hasoru hela no ezizi mudansa atu nune’e feto oin foun sira, feto mais kualidade atu la’o bá oin no sai lider bá rai ida ne’e.

Hau hanoin ita hotu hatene katak ita-nia sosiedade sira hatoman-an hela ho dutrina patriarkal ne’ebé fiar katak bu’at ida polítika ne’e mane sira nian deit no  feto sira ladun hetan enkorazem atu bele la’o bá iha leten ne’e importante, tambá ita-nia sosiedade ne’ebé fiar katak feto nia kna’ar ne’e barak liu iha uma no sai suplementa ou servi nia familia ou servi ninia komunidade maibé ho kna’ar bain-bain de’it, tam-bá ne’e mak hau hatene katak feto barak mak iha potensia bo’ot, maibé sira ki’ak rekursu, sira ki’ak bá informasaun, sira ki’ak suporta no osan.

Agora potensia bo’ot hanesan ne’e mak lahetan suporta la iha osamentu la iha konesementu baze legal oin-sa atu forma ita-nia ekipa sira, bu’at sira ne’e hotu mak ita labele la’o bá oin ne’e hau haré barak.

Ita hotu hatene katak bu’at hotu fihir liu ba partidu polítiku, ne’e mak sosiedade barak failha atu fihir identidade ema sira iha partidu polítiku no lider nasional sira.

Hau dadauk hein hela mesmu-que hau rasik hakarak kandidata hau-nia-an maibé fila fali bá dezafiu sira ne’ebé hau sei hasoru, ema sei la haré bá hau-nian kapasidade ema hateke fali bá hau sé, hirak ne’e sai dezafiu bo’ot, ne’ebé hau hein hela kandidatu sira ne’ebé mak mai hau haré kommesa la’o dadauk ona.”

Share23Tweet15SendShare4
Previous Post

Vice-ministru interior continua politiza setor seguransa

Next Post

Enkontru Avaliasaun Nasional No Revizaun Estratejia Implementasaun Atividade Saude Na Familia

Redi Mídia Timor-Leste

Redi Mídia Timor-Leste

Next Post
Enkontru Avaliasaun Nasional No Revizaun  Estratejia Implementasaun Atividade Saude Na Familia

Enkontru Avaliasaun Nasional No Revizaun Estratejia Implementasaun Atividade Saude Na Familia

Discussion about this post

Popular

  • VOICES: COVID-19 Fo Impaktu Ba Ekonomia Povu Timor – Leste. Governu Fahe Aihan Produtu Lokal Liu Husi Programa Sesta Bazika Hodi Responde.

    VOICES: COVID-19 Fo Impaktu Ba Ekonomia Povu Timor – Leste. Governu Fahe Aihan Produtu Lokal Liu Husi Programa Sesta Bazika Hodi Responde.

    1200 shares
    Share 0 Tweet 0
  • Sigaru Iha Kimika 700 Fo Impaktu Ba Fuan

    1 shares
    Share 0 Tweet 0
  • Hakbi’it Ekonomia Feto no Familia iha Agrikultura.

    1 shares
    Share 0 Tweet 0
  • Ministeriu Saude apela no husu asaun preventiva atu hapara kazu moras dengue iha Timor-Leste.

    1 shares
    Share 0 Tweet 0
  • Lansamentu Relatóriu  Preliminarìu Sensus 2022. Selebrasaun ba Mundu ho Populasaun Biliaun 8

    1 shares
    Share 0 Tweet 0

Browse by Category

  • Avizu
  • in English
  • Internasional
  • Investigasaun
  • Istoria
  • Podcast
  • Tetun

Recent News

GLRAS : Realiza Workshop Konsultasaun Nasionàl ba Planu Estràtejiku Tinan Lima Setòr Saùde

GLRAS : Realiza Workshop Konsultasaun Nasionàl ba Planu Estràtejiku Tinan Lima Setòr Saùde

September 27, 2023
UN LDC5: Timor – Leste Has Not Yet Met the Graduation Criteria

UN LDC5: Timor – Leste Seidauk Priense Kriteria Graduasaun

June 16, 2023
  • About
  • Advertise
  • Privacy & Policy
  • Contact

© 2022 RMTL. Copy Rights Reserved. Hosted by Kalohan.NET

No Result
View All Result
  • Home
  • Istoria
    • in English
    • Internasional
    • Tetun
  • Investigasaun
  • Podcast
  • Publisidade
  • Avizu
  • Livestreaming
  • Contact

© 2022 RMTL. Copy Rights Reserved. Hosted by Kalohan.NET

Welcome Back!

Login to your account below

Forgotten Password?

Retrieve your password

Please enter your username or email address to reset your password.

Log In
error: Content is protected !!